Lasses adress

Det har varit väldigt mycket under januari och jag kämpar på för att få allt att flyta, men jag kommer nog inte att hinna blogga så mycket just nu. Det betyder inte att jag inte går in och läser era inlägg, men jag får dra ner på mitt för jag vill hinna med att skriva lite själv nu… och då menar jag inte att bara skriva på bloggen…

Det är fullt upp hela dagarna här, men familjeliv, skola, jobb, bokutgivning och vänkrets. Något får jag backa på och det blir bloggen, för annars blir det för mycket just nu…

 Är det förresten någon som vet vad Lasse Hallstöm har för adress? Eller i vilken krok av världen han finns i… 😉

Inga nätköp längre

Diskuterade näthandeln för ett par inlägg sedan. Nu har jag gjort något åt saken. Väldigt lätt att gå in på internet banken och där klicka på ”ej internet köp”. Så nu kan ingen dra pengar från mig längre. Det är tisdagkväll och de har fortfarande inte hört av sig, de där giviktkoll.se efter att jag bombaderade med mail till både vd, chefredaktör och info i torsdags förra veckan – men de bryr sig inte så nu har jag stängt mitt kort och det känns i alla fall skönt. Inga pengar att dra här inte 😉 Aldrig igen… Det blev en billig läxa den här gången 😉

7 sanningar

Märtagreta har utmanat mig till sju sanningar om mig själv… Få se om jag kan få ihop så många.

 1. Jag är naiv så det står härliga till. Kan gå på ganska så många smällar för jag tror på folk, på vad de säger och vad de gör. Vilket är en av mina största misstag tror jag. Kan gå på saker som är totalt självklara frö andra inte gå på. Det är så illa så jag blir arg på mig själv ibland.

2. Är bekväm av naturen. Inte lat, men bekväm. Skillnaden är till exempel att jag gillar hellre blandare än två kranar. Jobbar hellre extra mycket med något jag tycker om att jobba med och betalar för det jag inte gillar att göra om jag har råd 😉

3. Är väldigt ivrig i starten av ett projekt, men det mättas av med tiden. Vissa saker mer än andra. Det vill säga jag tröttnar helt enkelt. Önskar jag kunde hålla på med en sak hur länge som helst. Vara hängiven en sport exempelvis. Vissa golfspelare till exempel är ju helt lyriska när de går på golfbanan. Så himla glad är inte jag för ett träningpass på gymmet. Skulle kanske prova golf – men jag tror inte jag är personen som blir så fäst vid en sak i resten av mitt liv.

4. Är urtråkig med inredning. Vill ha det supersnygg omkring mig och kan nästan bli ledsen på mig själv, om någon har det så som jag vill ha det. Men eftersom jag inte gör något åt det så är jag säkert tillräckligt nöjd. Har haft samma gardiner i tre år nu. Grannen har bytt fyra gånger på ett år. Jag ligger verkligen back… 😉 Men jag lider ju liksom inte…

5. Vill ofta ha mina kompisar omkring mig, men hinner egentligen inte med allt. Viljan att hinna med att träffas finns där alltid, men tiden springer ju liksom iväg i en himla fart.

6. Ser inte konsekvenserna förrän det är för sent. Exempelvis tjatade jag och min tös om att vi ville ha en hund, så köpte vi den och nu är det tråkigt att gå ut med den. Inte att själva gå med den i en skön promenad, men när jag går med honom är det alltid mörkt, morgon, innan frukost, oftast regnigt och stressigt. Inget kul och det förutsåg jag inte – jag som haft hund i hela mitt liv, men aldrig haft unge och hund på samma gång.

7. Är ganska fåfäng, men gömmer den bakom en lite mer svensk, tuff och nonchalant fasad. Önskar jag vågade vara lite mer fåfäng och kvinnlig än vad jag är. Jobbar på det faktiskt.

Reglerna för utmaningen ser ut så här:

Länka till den som utmanat dig

Berätta sju sanningar om dig själv

Utmana sju personer

Lämna ett meddelande till dem du utmanar.

Jag utmanar

Ankungen

charlotte

Göran

Pantheraleo

PinkLady

Spridda Tankar

Imse Vimse

Trendbehov stressar

Är vi verkligen i behov av så mycket trender? Om man inte blivit utbränd innan så blir man det förmodligen snart. Läste i en veckotidning att man nu ska gå mot en ny trend som heter ”Slow-trenden”. Panikfyllt eller ångestladdat – vet inte vilket som är värst. Där står bland annat att man kan plöja upp bakgården till potatisåker och ha höns i garaget och att det är något av det hetaste en New York-bo kan göra just nu. Det i sig låter väldigt stressande för mig – inte bara att plöja, plocka potatis och mata höns, utan även att behöva leva efter trenderna så som det ska göras.

Sedan anses slow-trenden provocerande för arbetslösa, låginkomsttagare och fattigpensionärer – tror jag det. Det kan vara fruktansvärt stressande att inte ha pengar till hyran.  Samtidigt så tycker jag att det är underligt att vi måste skriva böcker i ämnet att tagga ner och gå in i ”slow-trenden”. Är inte det en självklarhet? Samtidigt så kan det vara en balansgång eftersom vi lever i ett samhälle där vi hela tiden överhopas med nya behov som skapas omkring oss. Vi vill alla ha mer utav samhällets goda, samtidigt som vi vill jobba mindre för att vara med våra nära och kära. Men är vi inte ganska medvetna om detta?

Bara av att svänga mellan dessa olika trender i stället för att använda sunt förnuft verkar både irriterande och stressande. Måste vi verkligen ha så mycket hjälp och så många trender att följa för att överleva i vårt egenskapade samhälle?

Nätverksklubbar stjäl pengar

Hitta rätt i djungeln av viktminskningsmetoder, lyckades jag med i somras. Fann www.giviktkoll.se som sysslar med gi-metoden, som jag gick med i för att få ordning på de där kilona som aldrig verkade försvinna. Nu har de kilona försvunnit med modifikation 😉 och jag ger mig. Men nu är jag betydligt mycket klokare, när jag tänker på min mathållning och jag vet att det kan funka om man bara bestämmer sig. Nu bestämde jag mig för att gå ur giviktkoll.se för jag håller inte koll på vikten längre. Orkar inte skriva in vad jag ätit varje dag, men det fungerade utmärkt i början. Nu förstår jag hur det ska gå till och håller själv koll på vad jag stoppar i mig. Alltså gick jag ur giviktkoll.se för två månader sedan. Ändå drar de medlemsavgift från mig varje månad. De går inte att få tag på per telefon och de returnerar inte svar på e-post heller. Jag har ringt, men är det inte upptaget så är det telefonvakt och där har de skrivit upp mitt nummer och säger de ska ringa tillbaka vilket de inte gör. Jag är riktigt förbannad nu. Jag har skrivit e-post till alla som står uppspaltade på deras hemsida, men får inget svar. Ren och skär stöld är det.

Jag tror de håller sig undan med vilje för att få ut så mycket pengar som möjligt från en. De får tills på måndag på sig att svara mig och har de inte svarat på mitt mail om omedelbar uppsägning av medlemskap så är det insändare till tidningar och rejäl bloggattack som gäller, för nu är jag sur. De ska ge katten i att sno mina pengar…

Hemsidan tar tid

Nu har jag hållit på med hemsidan i några dagar och jag får då säga att den tar lite tid. Jag har i och för sig skrivit ganska mycket. Jag försöker få med så mycket som möjligt och då får jag gå tillbaka och leta efter fakta och sådant. Men det är kul, himla kul faktiskt.

Nu ska jag läsa bloggar och se vad ni haft för er de senste dagarna.

Kram och godnatt… 😉

Leverpastej i lyxförpackning

Var och handlade i lördags och på listan över matvaror fanns leverpastej. Nu brukar jag gå till delikatessen och få en tjock skiva som de lägger i en genomskinlig plastask. Den är väldigt fiffig för då slipper man kladda med leverpastejen från papper till plastburk hemma. Nu hade jag inte tid att stå och vänta på min tur i delikatessdisken så jag gick bort till hyllan med färdigförpackningar. Jag stod där i säkert 15 minuter och letade och letade, men fann absolut ingen förpackning med lock. Alla leverpasteförpackningar är antingen i vaccumförpackning eller med icke förslutbart papplock. Hur har man kommit på dessa dåliga förpackningar? Varför kan man inte bara ha ett lock på en förpackning till leverpastejen? Och varför har man gjort just så med leverpastej som är så kladdigt? Är det vi svenskar som bara köper det för att vi inte bryr oss eller har vi bara accepterat att leverantörerna ska bestämma hur billiga och dumma förpackningarna ska vara? Jag blev i varje fall sur på dessa dumma förpackningar för jag vill ha ett lock så det fick bli Gøl som är importerad från Danmark.

PS. Är det många som tycker som jag så sänder jag detta inlägg vidare till leverantörer senare… Lite ”upp till kamp” får vi ju ha… även om det i det stora hela är ett i-landsproblem… 😉

Kaninen i Underlandet

Jag känner mig som kaninen i Alice i Underlandet. Han sprang ju hela tiden med klockan i handen och sa att han inte hann. Men så får man skylla sig själv för jag håller på med så mycket. Startar hela tiden nya små projekt och till slut så är ju tiden slut. Där är trots allt bara 60 minuter på en timme och den kan man aldrig varken få mer eller mindre av.

Nu har jag ju fått för mig att jag ska göra en egen hemsida (är igång redan) men då får ju andra saker lida lite… Det är så typiskt mig – nytt och kul – sedan svalnar det lite innan blir det normalfart. Jag skriver krönikor och en och annan artikel som frilandsskribent, men det får jag hålla på med på helgena nu… Var blir tiden av? 😉 Det mesta jag skriver, förutom då böckerna kommer ni att efterhand kunna läsa på haraldsdotter.com

Jag kom i alla fall fram till vad jag ska ha min hemsida till. Jag får många gånger frågan om hur jag gjorde när jag skrev Ingens Vila. Jag får också många frågor om hur det är att ge ut en bok och hur det gick till. Jag kommer att skriva ner allt detta på min hemsida, lite tips och råd om vad man ska tänka på och länkar till diverse viktiga informationskanaler. Kanske kan det gynna någon…