Bakslag på jobbet.

Oj – vilken dag. För att komma till jobbet och tro att man inte ska göra så mycket under dagen blev det ett bakslag. När en glatt, trallande person som jag dyker in på kontoret vid 8 var allt frid och fröjd. Och när en kollega frågade om jag ville åka med in till stna på ett ärende sa jag, -Visst! Jag har inte så mycket för mig idag så det är lugnt. Vi körde iväg och tog det lilla lugna. (Mycket trevligt)

Väl på kontoret igen sätter jag mig i lugn och ro och bloggar en stund innan lunch. Går på lunch och återkommer exakt 13:14. — JOBBINTERVJUN inne i stan hade jag glömt… Jag som skulla vara där kl 13:00. Fram med telefonen och meddelade att jag suttit i möte fram tills nu, men jag var på väg; -Ingen fara, säger hon supertrevligt och jag retar mig på att jag ljugit för en sådan trevlig röst… men men – snabbt ut i bilen och 100 km/h (på en 50 km/h väg) in till stan igen (tog 10 min, i vanliga fall 15 min – mycket rödljus) …

Efter två timmars ”grillning” var det tillbaka till kontoret och i bilen kom jag på att jag skulle ju haft lagt in de där bilderna på vår web. Det hade jag glömt. Så jag fick jobba till klockan 19:00 – så kan det gå när man tror man inte har något att göra. Suuuck… 8)

PS. Men jag fick höra att jag var en stark kandidat till den nya tjänsten inom företaget – och det var kul att höra. Vi får se hur det går… Fortsättning följer (I promise) 🙂

Annonser

9 thoughts on “Bakslag på jobbet.

  1. Så retfullt att glömma en så viktigt tid men förhoppningsvis går det bra ändå. En smart intervjuare ser till andra egenskaper för att bli försenad vid fel tillfälle kan faktiskt gälla alla!
    Lycka till!
    Kram och ha en bra dag!

  2. Ibland glömmer man även de viktigaste tiderna. Men det löste sig dock till slut. Hoppas att det går bra nu och jobbet är ditt.
    Ha en goer dag!

  3. Det låter som ett bra sätt det där med att glömma bort en intervju. Då han du ju inte bli nervös. Slapp att sitta och fundera och få inget gjort. Men det fick du ju inte ändå, i och för sig… Det var lite omedveten laddning alltså.

  4. Visst är det konstigt att såna där superviktiga saker bara kan försvinna ur minnet ibland? Man har järnkoll på när man ska iväg – dag ut och dag in….men huxflux så har man glömt! Undrar just varför?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s