Känns det igen?

Satt och funderade på varför man blir så aktiv när man känner att den lediga tiden börjar ta slut. När jag blev arbetslös så kommer jag ihåg att jag skulle bara göra sååå mycket – men jag gjorde ingenting på mycket länge. Skrev en del på ett nytt manus, men annars så var jag bara lite halvtrist. Så kom jobbet och det är fyra veckor sedan jag gjorde något i trädgården och helt plötsligt ska allt göras på en och samma dag. Jag hinner ju ingeting känns det som och jag som hade så lång tid. Varför gör man om samma sak varje gång? Varför sätter man inte igång med en gång och gör något? Varför går man och bara glor känns det som – tills man får veta att friden är slut och så forserar man som en virvelvind? VARFÖR?

 

Ett hejdundrandes liv

Så kom jobbet och så vill jag ha ett annat. Hhmmm… låter översvallande men det känns faktiskt mest jobbigt. Har sökt så många jobb så nu dimper några ner och ett har jag fått. Jag säger bara att jag är lyckligt lottad för jag förklarade att jag först vill gå på de två kommande intervjuerna denna vecka och då säger de att de väntar!!! Helt otroligt – de väntar? De väntar och hoppas på att jag inte ska få de andra jobben för de vill ha mig. Jag är fullständigt mållös. Vilken känsla man får – jag måste vara både trevlig och kompetent

Har varit borta ett tag också. Eller rättare sagt, jag kom inte in på min sida på flera dagar…

Har fått en himla fart och bygger en uteterass just nu. Så fort jag fick ett jobb så fick jag fart för det är ju snart slut på friden. Jag har lagt sten på tolv kvadratmeter idag. Har ont i hela kroppen, men himla skön känsla. Känns som att man gjort något – utom tummarna som det inte finns några nagler kvar på och som är helt spruckna.

Jobb, jobb, jobb

har jag sökt och fått tre företag som nappat. Kanske inte så illa i alla fall. Jag vet inte, men nu har jag varit utan jobb i 1½ månad (dock ej utan lön) och anser att jag inte vill vara hemma längre. Har funnit ett jobb jag verkligen vill ha inne i Malmö. Det är verkligen som klippt och skuret för mig – ni vet när man läser om ett jobb och så tänker man bara att det är verkligen ett jobb som borde vara mitt… De hör förhoppningsvis av sig nästa vecka och berättar om jag gått vidare eller så gör de det inte, men då förlorar de en bra resurs… Låter kanske kaxigt, men så är det – det jobbet borde bli mitt och det har jag förstås förklarat för dem. De skrattade och önskade mig lycka till… Hhmmm… kan tolkas hur som helst… Men jag kanske kan locka med att göra reklam för dem på min blogg och hemsida om jag får jobbet. Ha ha Så lättköpta är de tyvärr inte.

Dags att gå till Apoteket och köpa ut medicinen för lillemans inflammerade svans (Mer pengar… suuuuuck….)

Vad kul

att bli av med jobbet och träffa sina gamla kollegor. Ska upp till Båstad och ha en helkväll med några tidigare arbetskollegor. Äta gott och bara vara tillsammans. Jag ser verkligen fram emot att få slappa lite. Utan barn, hund och hus – behöver nog komma bort lite för det är så sällan man gör det. Just nu har jag en hund som trycker sig intill mig och tycker synd om sig själv för han har stukat svanen när en schäfer hoppade på honom på en rastplats. Den bet hål i pälsen och var allmänt agressiv och det var då vi gissade på att han stukade svansen som nu hänger rakt ner i stället för att stå upp som den ska göra på en beagle. Jag förstår honom, men han har hållt på sedan igår och är så klen… Han var inte klen när han jagade en kaninunge och fick tag på den i morse på promenaden – full rulle och inget stopp. Så just nu är jag lite trött på hans gnäll om man får säga så. Veterinärer är ju inte billiga de heller. En spruta och ett konstaterande att den fått en smäll kostade 650:-. Trist när man blir så gnällig över att ha ”lagat” sin hund.

 

Invanda rutiner eller vårtecken

Jag har snart i ett års tid gått fram och tillbaka med hund och unge till hennes skola och varje morgon är jag lika trött på det och har verkligen inte gillat läget. Så i förrgår så gick det upp ett ljus. Det var ju faktiskt ganska skönt och jag började se fram emot min promenad. Lite frisk luft så där på morgonkvisten drev mig att snabbt väcka ungen, äta frukost och promenera iväg. Det har varit lika skönt i flera dagar nu och jag bara undrar om det är våren som spelar mig ett spratt eller är jag äntligen invand i rutinen?

PS. För de som inte vet eller bor här nere så är det väldigt många plusgrader här nere i Limhamn… Så helt klart är våren här

Satt på trappan igår och gassade i 20 gradig eftermiddagssol. LJUVLIGT!!!

Skönhetens pris

är bara så dyr. Var på en jobbintervju i morse (håll tummarna nu) och då tyckte jag ju att jag var värd något efter att ha blivit grillad en timme.

(Visst är vi kvinnor bra på att hitta ursäkter så vi kan få köpa något med gott samvete.)

I alla fall så gick jag in på LenHud och köpte ögonkräm. Denna livsviktiga produkt kostade bara 500 spänn och jag blinkade inte ens. Kanske för att ingenting kostar under 500 i den butiken. Suuuck….

Men bara asken kostade säkert 100 kronor. Varför i hela fridens namn måste man lägga en ögonkräm i en ask som var grövre och mer designad än den bästa chokladkartong? Ren katastrof och det lät jag dem i butiken förstå:

-Ni tar ihjäl träd på denna förpackning, kved jag.

Som tur var insåg jag snabbt mitt misstag och knep igen munnen. De är ju bara unga, trevliga tjejer som är anställda så vad kan de göra åt saken. De lever ju på att sälja denna ”icke går att leva utan” produkt.

Ny bok på gång

men inte från mig. Jag blir så glad för andras skull när det väl löser sig efter hårt arbete. En av mina bästa vänners dotter har blivit antagen av ett förlag och nu ska boken komma ut i april. Jag ska skriva mer om den när jag läst den, men den är helt klart läsvärd då jag tittat lite i den och vet vad den går för…

GRATTIS MANUELA GAETANI

En kaka

Ananas kakan som jag åt hos min mamma igår är jag tvungen att dela med mig av. Jag är ingen kak”lover” men denna tål att smaskas på… Där fanns inget fluff bara krämigt, gott gegg i hederlig sockerkaksform…

150 gr. smält smör

3 dl socker

2 stora ägg

3 dl vetemjöl

½ msk vaniljsocker

Rör ihop allt i en smet

Smöra och bröda en form

Ananasskivor i botten

Ugn 175 gr. i cirka 1 tim.

PS. Jag tänker inte baka den själv, men delar gärna med mig av det goda.

En tur på landet

Kan vara nog så vacker, om man INTE stöter på en massa traktorer. Men annars så var det riktigt trevligt att köra runt i Skåne igår. En mer strålande dag fick man faktiskt leta efter och jag fick sålt 10 böcker. Så det var en helt okej dag, som gav mig några glada skratt och ett gott humör.

Hälsade på ett företag som jag arbetat på tidigare och de blev så glada över att se mig. Det var så att jag funderade på varför jag slutade där, men så kom jag på den långa körsträckan. Det tog mig 1 timme enkel väg med konstant körning till jobb – det var ju liksom ute på vissjan. Väldigt trevligt och med vacker natur längs vägen, men ack så långt…

 Ringsjön – där min bok Ingens Vila bland annat utspelar sig.

Energin tar fart

Hur kan man bli så glad över att någon saknar en? De ringde från mitt gamla jobb igår och frågade hur det var. De saknade mig väldigt mycket sa de. Så glad man blir samtidigt som det är lite vemodigt att få veta det. Jag var på middag med några av kollegorna för ett par veckor sedan och det var superkul. De har redan planerat att jag ska samla dem igen till min 45 års dag i maj. Tjaaa, det kanske skulle kunna bli hur kul som helst. Vi får väl se.

Idag har jag mycket energi och då ska man passa på så nu ska jag ut till bokhandlare och se om de sålt några av mina böcker så jag kan fakturera dem. Ska köra cirka 15 mil idag för att hälsa på några bokhandlare i trakterna kring Ringsjön.